När Järnringen gav ut det nya svenska science fiction-rollspelet Coriolis var det med pompa och ståt. De hade tidigare rönt stor succé med det postapokalyptiska Mutant: Undergångens Arvtagare, ett rollspel som de skapade på en klassisk licens. Man siktade nu mot stjärnorna med ett helt eget rollspel som utspelade sig på rymdstationen Coriolis. Spelet hade en unik prägel med tanke på det arabiska och österländska tematiken. Det gjorde att Coriolis stack ut mot andra spel inom samma genre och var också vad som ursprungligen gjorde mig intresserad av det.

Coriolis utspelade sig på rymdstationen med samma namn som rollspelet. Det hade en annan kulturell kontext och norm än vanligt. Miljön var centrerad kring en rymdstation och var perfekt för intrigspel mellan de många olika fraktionerna som levde där. Det fokuserade inte på rymdutforskandet som Traveller, Mutant Chronicles eller liknande SF-rollspel. Istället handlade det om intriger och relationer, vilket inom rollspelsgenren kändes nytt och fräscht.

Tyvärr blev det inte mycket mer efter det första pompa och ståtet. Det storslagna rymdeposet kom av sig och snart avvecklade Järnringen sin verksamhet. Fria Ligan tog över Coriolis och det kom ut några moduler till. Snart sålde dock regelboken slut och då blev det tyst. Fram tills nyligen. Fria Ligan har startat en crowdfunder för att finansiera trycket av spelet samtidigt som de i senaste avsnittet av Signaler från Zonen talar om deras vision av Coriolis.

En av de intressanta sakerna som de talade om i Signaler från Zonen var spelets fokus. Hur de fokuserat på utforskandet av rymden och att äventyren nu skulle stödja det. Initialt kände jag bara besvikelse eftersom det inte var det Coriolis som jag längtat efter. Det var ju raka motsatsen. Vem vill ha äventyr och utforskning när man kunde få intriger och drama? Nu blev ju Coriolis som alla andra SF-rollspel och hur kul var det?

När den första besvikelsen lagt sig och jag funderade över det så insåg jag att det inte var Fria Ligans fel egentligen. Järnringen gav väldigt sparsamt med världsinformation i sin första regelbok och det lämnade tolkningarna för vad spelet var väldigt öppet. Det fanns inget tydligt fokus, utan spelgrupperna lämnas vind för våg att göra vad de vill.

Jag hade uppenbarligen en annan tolkning än Fria Ligan (och, i ärlighetens namn, troligen de flesta andra som spelat rollspelet). De kan ju knappast beskyllas för att förlagan var väldigt diffus. Istället tar jag med mig läxan att man inte alltid ska köpa grisen i säcken. Eller för all del, ens tro att det är en gris som finns i säcken. Ibland kan det vara en ko.

Jag tror Coriolis kommer bli suveränt. Det kommer visserligen inte att bli det spel som jag hoppades på, men jag backade det ändå. Är det en sak man kan vara säker på så är det att Fria Ligan gör spel med hög kvalité. Vill du veta mer om, och stödja Coriolis, gör du det på Kickstarter.

Coriolis Dummy.
Ett dummy omslag på hur den boxade versionen av Coriolis kan tänkas att se ut.