Jag har en förkärlek för Mega Man, Capcoms plattformshjälte som sedermera dykt upp lite här och var. Det var originalet, Mega Man till NES, som fick mig att fastna. Mega Man 2 är ett av de bästa plattformsspelen från 8-bitarseran, och de påföljande spelen erbjuder mer av samma, om än kanske inte så fruktansvärt fantasifullt alla gånger.

Därför är det briljant att släppa Mega Man Legacy Collection för blott 139 kr, eller motsvarande. Ett direkt köp för mig, och närmast direkt spelglädje följde. Samlingen är dock inte direkt komplett, du får ”bara” de första sex Mega Man-spelen, och således inget från X-serien. Mega Man X är för övrigt nummer 2 på min Mega Man-lista, så jag hoppas på en X Collection framöver. Mega Man Legacy Collection är, kort och gott, de sex första Mega Man-spelen i en emulator, på din spelmaskin. Det är förstås så det måste vara, men det blir så väldigt tydligt. Du kan förstås spara var som helst, något spelen inte stödde när det begav sig, och det finns olika skärmlägen att välja på. I grund och botten är allt det där fluff – ja, inte den idag nödvändiga sparfunktionen förstås – för spelen är vad de är. Det betyder att skärmuppdateringen rasar katastrofalt på samma ställen som den gjorde på 80-talet, vilket du antingen uppskattar för att du är purist, eller avskyr för att det borde fixats.

En annan bonus är att artworken från 80-talet återanvänds. Det är med andra ord den synnerligen tecknade Mega Man med (o)vänner som syns i grafik runt spelen, i bakgrunden om du aktiverar den funktionen, och så vidare. Stilen är mindre vanlig idag, så det blir en nostalgitripp i sig, en du lyckligtvis kan stänga av ifall du inte vill bli störd av en flinande Dr. Light.

Mega Man-spelen är från en annan tid. De är, trots sparfunktionen, svåra, stundtals enerverande så. En gång för länge sedan sprang jag igenom Cut Mans bana i Mega Man utan att anstränga mig, men numera behöver jag flera försök. Jag tror det betyder att jag, liksom alla andra, har blivit lat. Spel är lättare idag, de som påstår något annat vet inte vad de pratar om. Det ändrar dock inte på det faktum att Mega Man 2 är ett förbaskat bra plattformsspel, eller att det här är ett såg gott sätt som något för en yngre generation att få smaka på de här klassikerna.

139 kr – eller däromkring – för Mega Man 1-6. Vad mer vill du ha, ärligt talat? Förutom kanske en version till PS Vita då…