När man har en inflammerad axel är det inte så mycket man kan göra under längre tidsperioder. Till och med strategispel blir en utmaning, det statiska klickandet anstränger och jag är på tok för högerhänt för att stå ut med att spela med vänsterhanden. Således blir det små enkla mobilspel som fungerar i korta sessioner.
Vilken tur då att Minigore 2 är ute nu, med undertiteln Zombies.
Dessvärre är det även påfrestande att skriva, och jag tänkte förstås inte på att spela in en kort podcast på kontoret i går. Så låt mig prata Minigore 2 i punktform, kort och koncist, och i ingen egentlig ordning.
- Minigore 2 är kul, men kanske lite för lätt. Å andra sidan har jag spelat originalet en hel del.
- Ja, det finns challanges, du kan uppdatera vapen och karaktärer, samt låsa upp fler av dylika med hjälp av souls. Dessa souls får du genom att kötta zombier, men de kan även köpas för pengar. Det behöver man inte göra.
- Spelet ser ut som tidigare, bara snyggare men på intet sätt exceptionellt snyggt. Många monster, 150 stycken sägs det, samtidigt dock. Det blir intensivt.
- Bosskaraktärerna är roliga.
- Jag förväntade mig mer.
Den sista punkten är relevant, för det har hänt rätt mycket sedan Minigore släpptes. Då var det det absolut bästa spelet i sin genre, men numera har iOS-spelen blivit väldigt mycket mer imponerande. Dessutom finns det gott om likartade alternativ, vissa med story snarare än bara monstermördande på en förutbestämd yta. Arenaspelen må vara en undergenre som många uppskattar, men lite mer av Hardland, Minigores värld, hade kanske varit kul?
Minigore 2: Zombies är som Minigore, bara mer av allt. Det är kul, men inte så imponerande som föregångaren var. Jag förväntade mig mer efter så här lång tid.
Fast du ska köpa det ändå, för 7 kr på rea just nu (universal), och du ska göra det bums.
