Datorer har i mångt och mycket underlättat för människan genom åren. Idag slipper vi sitta i långa telefonköer för att boka en tågbiljett eller utföra bankärenden. För att inte tala om hur mycket enklare det har blivit att hålla kontakt med människor runt om i världen. Men ibland kan det bli väldigt fel – och väldigt kostsamt. Det är nämligen inte alltid datorer gör som vi vill.
Historien är full av felaktig mjukvara som i vissa fall visat sig få ödesdigra konsekvenser. Vi tänkte försöka berätta om några av dem så att ni kanske slipper råka ut för samma fadäser som dessa stackars programmerare.
Ett av de mest klassiska exemplen på dålig programmering är NASAs Mars Climate Orbiter som efter ett pinsamt beräkningsfel skickade farkosten ut i världsrymden. Det visade sig att en leverantör till NASA helt enkelt räknat fel på yards och meter, vilket i sin tur fick den en miljard kronor dyra farkosten att missa sin landning. Vissa rymdforskare menar att Mars Climate Orbiter missade Mars och nu befinner sig i en bana runt solen.
Storbritanniens motsvarighet till Försäkringskassan fick 2004 ett helt nytt IT-system som snart visade sig bli betydligt dyrare än beräknat. Det nya systemet fungerade inte alls med befintliga lösningar , vilket resulterade i massiva problem. Över 1,9 miljoner människor fick för mycket ersättning samtidigt som 700.000 stod helt utan pengar. Till dags dato har buggen kostat brittiska skattebetalare över en miljard pund.
Fel i mjukvara är inte alltid oavsiktlig. Detta blev extra tydligt när CIA vilseledde de sovjetiska myndigheterna mitt under Kalla Kriget. Sovjetunionen hade byggt en mycket komplex gasledning och övervakningen av ledningen skedde med hjälp av datorprogram. Ryssarna stal helt enkelt mjukvaran från ett kanadensiskt bolag, som dock hade blivit tipsade om ryssarnas planer. CIA planterade ett fel i mjukvaran, vilket orsakade den största explosionen världen skådat, bortsett från kärnvapen.
Även flygplatser kan drabbas av mjukvarufel. Det fick personalen på Heathrow erfara när den nya terminal 5 skulle öppnas för allmänheten 2008. Trots att det nya bagagesystemet testats med 12 000 väskor helt utan problem så uppstod ett smärre kaos på öppningsdagen. Det visade sig att programmerarna inte räknat med vardagliga problem, exempelvis passagerare som manuellt tog bort väskan från bandet. Över 42 000 väskor blev kvar på terminalen och 500 flyg fick ställas in. Passagerare kunde dock roa sig med att leta efter de bästa svenska online-casino medans de väntade.
Också jättar som Intel har fått sin beskärda del av trasig mjukvara. En matteprofessor upptäckte en bugg i den populära Pentium-processorn 1994 och Intel svarade med att ersätta alla som kunde bevisa att de fått problem med produkten. Bolaget räknade med att felet skulle vara så pass ovanligt att nästan ingen skulle uppleva några problem. Arga användare begärde dock att alla processorer skulle ersättas, vilket i slutänden kostade processortillverkaren 475 miljoner dollar.
Den fösta kända internetmasken kallades The Morris Worm och spred sig snabbt över världen i november 1998. Ett litet programmeringsfel orsakade att många internetanslutna datorer blev infekterade, vilket i tur gjorde drabbade datorer och nätverk obrukbara. Maskens skapare Robert T. Morris dömdes så småningom till 400 timmar samhällstjänst och böter. Han arbetar idag med forskning inom datakommunikation.
