Förutom arkadklassikern BurgerTime, och nu på senare år Cooking Mama, så är det få spel som bygger på det kulinariska temat.
I Panic Restaurant ska det varken flippas burgare eller stekas ägg till perfektion. I spelet styr man den mustaschprydde kocken Cookie vars finkrog har blivit förhäxad av en avundsjuk rival vid namn Ohdove. Namnet är egentligen ”Hors D’Oeuvre”, men den ursprungliga stavningen försvann någonstans i översättningen från franska till japanska och slutligen till engelska.
Hur som helst så har hela restaurangen blivit bananas och vänt sig mot Cookie. Allt från grönsaker till charkuterier försöker hindra honom från att ställa allt till rätta. Aldrig tidigare har ett äpple varit så farligt, för att inte tala om flygande grillspett.
Spelet är ett traditionellt plattformsspel med en boss väntandes i slutet av varje bana. Just bossarna i spelet är ganska humoristiska. Vad sägs om en het kastrull med olja som skjuter iväg friterad scampi, eller en flygande ugn där det hoppar ut nackade kycklingar?!
Banornas teman är hämtade från restaurangens meny, så man ska avancera från aptitretare till dessert. På vissa banor är inte kopplingen glasklar, men jag tycker ändå att det är ett skönt och annorlunda koncept.
Trots det udda temat så sticker inte Panic Restaurant ut nämnvärt ur NES-samlingen, utan förblir hyfsat. Men vissa dagar så kurrar magen efter just ett hyfsat plattformsspel och då vet jag vart jag ska vända mig.
Texten ingår i artikelserien Nestopia, där jag har som mål att spela alla 210 NES-spel som släpptes i Sverige.
