Thord D. Hedengren

Card Thief är ett slags patiens-spel där du är en tjuv som ska ta dig igenom en kortlek bestående av allt från vakter och djur, till skatter och kistor. Det handlar förstås om att inte åka fast, något som styrs av din stealth vilken betas av när du tar bort kort. Är det belyst blir det svårare (det vill säga dyrare i stealth-poäng) medan mörkret förstås är din vän. Det är inte helt lätt att förklara spelmekaniken i Card Thief, något som märks av den inte helt underhållande eller glasklara inledningen. Men när du kommer in i spelet är Card Thief ett underhållande tidsfördriv med patiensinslag.

Snyggt och väldesignat, vanebildande när du väl kommit in inspelet, roguelike-patiens...!
Seg inledning, lyfter inte riktigt i längden.

3/5

Bra

Robert Jonsson

Det finns många bra teman i den tredje säsongen av Telltale Games The Walking Dead. Här finner jag teman som berör allt från svek till ansvar, familjedrama till kärleksgnabb. Problemet är inte idéerna, utan det är genomförandet av dem. Introduktionen av nya protagonisten Javier Garcia och hans familj är en intressant idé, men hjärtat i The Walking Dead har alltid varit Clementine. När Telltale Games nu försöker röra sig bort från henne i säsong tre vågar de dock inte släppa greppet om henne, utan har med med henne som biroll. Det resulterar i ett ordentligt magplask i mellanmjölkspoolen som indikerar seriens lågvattenmärke hittills då man mest längtar till nästa scen med henne. Telltale Games försöker att äta kakan och ha den kvar, vilket blir säsongens stora problem. De introducerar en huvudintrig med den nya protagonisten Javier Garcia, men även en för Clementine för att hålla fansen nöjda – och misslyckas sedan helt att uppfylla den. Faktum är att det är så illa genomfört att de i slutet av säsongen skriver att det kommer en fortsättning på Clementines story. Det är inte en cliffhanger, utan det är ett misslyckande som vittnar om stress eller en grov missbedömning från starten. Hade de fokuserat på Clementine eller vågat stryka henne helt hade slutresultatet troligen blivit bättre. I slutänden är The Walking Dead: A New Frontier ett trevligt mellanspel med goda idéer, men det lever inte alls lever upp till sin sanna potential. Vi håller tummarna att nästa säsong är en renodlad Clementine-berättelse.

Intressanta teman. Stabil spelmotor. Clementine <3
Det finns mycket att anmärka på, men värst är sista aktens horribla manus som är fylld av ologiska val och visar en total oförmåga att knyta ihop allt.

3/5

Bra

Thord D. Hedengren

Erasures ”Always” kommer leva för evigt i infinite runner-kretsar, för det är låten som spelas i Robot Unicorn Attach, spelet där du är en robot-enhörning som försöker springa och hoppa så långt som möjligt innan döden slår till. Det finns förvisso banor och versioner med annan musik, men ”Always” är så rätt för de här spelen. Det tredje, ute nu till mobila plattformar, går inte av för hackor. Visst, det är ett free to play-baserat spel men såvida du inte har bråttom med att levla upp dina enhörningar eller citadellet så spelar det mindre roll. Bara spela, lyssna på låten, frustreras av den oundvikliga döden, och var lycklig.

Charmigt mysko bakgrunder, alltid “Always", kul med många olika enhörningar.
Raiderna känns påklistrade och onödiga, events kräver en himla massa spelande, tar lång tid att levla upp citadellet.

4/5

Utmärkt

Rickard Olsson

Nonstop Chuck Norris är precis som så många andra mobilspel idag. Det är gratis, innehåller inuti app-köp och saknar mening. Spelaren gör samma sak, om och om igen, utan större variation eller ändamål. Den beryktade Chuck springer automatiskt runt på en bana och spöar fulingar helt på egen hand. Som spelare bestämmer jag inte över annat än ett fåtal specialattacker samt Chucks alla uppgraderingar som utförs med några enkla tryck på skärmen. När jag spelat en bit blir motståndet för svårt. Då får jag börja om från början, men med en Chuck som är permanent lite starkare och som ska ta mig lite längre nästa omgång. Och så håller det på. Fast ändå fortsätter jag, åtminstone än så länge, att plocka upp spelet från och till. Jag vet inte riktigt varför, eller hur länge till jag orkar. Men jag måste erkänna att det trots allt gett mig några minuters glädje, om än i sin allra renaste enkelhet.

Chuck Norris, enkel toalettunderhållning.
Meningslöst, usel variation.

2/5

Godkänt

Robert Jonsson

Two Dots är ett anspråkslöst pusselspel till mobilen som jag råkade ladda ned i en stunds tristess. Det visade sig vara ett lyckokast. I spelet ska du försöka rensa undan olika mål från en spelplan. Spelplanen utgörs främst av flera prickar i olika färger som du tar bort genom att dra över dem med fingret. Det måste vara minst två prickar i samma färg, men om du får ihop en fyrkant tar du bort alla prickarna i den färgen från spelplanet. Då fylls brädet på med prickar i andra färger – och idealiskt får du ihop en ny fyrkant i annan färg så du kan upprepa samma procedur igen. Det är oerhört rogivande att se de där prickarna försvinna och man jagar hela tiden nya fyrkanter. Spelplanen varieras i former, hinder samt olika specialpjäser, vilket gör att varje spelplan erbjuder variation och nya utmaningar. Utöver de synbart oändligt antal pusslen som finns att tillgå finns det även två andra spellägen som erbjuder tidsbegränsade utmaningar. Där gäller det att klara ett antal kluriga utmaningar eller lyckas samla in tillräckligt många poäng. Tillsammans ger de olika spellägena en god variation i sina pussel och lyckas behålla mitt intresse under lång tid. Behöver du ett avslappnande pusselspel på mobilen? I så fall är Two Dots något för dig.

Expeditionsläget är utan tvekan det roligaste läget i spelet. Beroendeframkallande, men begränsningen i antalet liv skapar perfekta små speltillfällen.
Free to play är ett tråkigt fenomen, även om det inte bryter spelmekaniken i Two Dots. Ibland är pusslen något obalanserade och med lite för stor slumpmoment i sig.

3/5

Bra

Robert Jonsson

Vampire: Prelude är en interaktiv roman som utspelar sig i White Wolfs World of Darkness. Du tar rollen den nyskapade vampyren Chase som dessutom är thinblooded. Det sistnämnda är en vampyr som är svagare än vanliga vampyrer eftersom han står långt bort från den stora vampyrskaparen Kain. Chase försöker att acklimatisera sig till sin nya vardag sedan hans skapare nyligen mördats av okända personer och nu jagar honom. I början är allt förvirrat då jag försöker få grepp om berättelsen och karaktärerna, men ju längre jag läser desto mer dras jag in i berättelsen och i slutet är det riktigt nervkittlande. Spelet berättas helt ur ett messenger-perspektiv på Chases mobil och bör därför spelas på din iPhone- eller Android-telefon, även om det går att spela på datorn. Handlingen i Vampire: Prelude drivs framåt av att Chases vänner skickar meddelanden som han svarar på. Ibland får spelaren ta olika beslut vad Chase ska säga eller göra: ibland är det kosmetiska val, ibland får de ödesdigra konsekvenser. För de av er som är bekant med de analoga solospelen, exempelvis Ensamma Vargen, så fungerar spelet på ett liknande sätt fast i en moderniserad tappning. Är du inte bekant med Vampire: The Masquerade sedan tidigare är inte det här spelet som säljer in världen till dig, men om du redan är ett fan är Vampire: Prelude ett intressant tillskott

Intressant spelupplevelse. Mervärde för rollspelsfanatikern. Dödsanimationen är lika obehaglig varje gång.
Ibland blir det väldigt långa passager man får läsa om efter man dött och att vänta på meddelandena ska skrivas är drygt. Är du inte Vampire-fanatiker blir tröskeln hög att komma in.

3/5

Bra

Robert Jonsson

Fallout Shelter släpptes som app i samband med att Fallout 4 släpptes, men har nu kommit till Xbox One och Windows. Spelet går ut på att du skapar ditt eget Vault och få invånare att vallfärda dit. Det kräver att du balanserar tillgången på elektricitet, mat och vatten med invånarnas humör och hobbyintressen. Du måste skapa rätt förutsättningar för att vault ska växa utan att rubba balansen i ditt bygge. Ditt vault producerar inte bara resurser, utan du kan skapa rum för att producera föremål eller träna upp invånarnas attribut. Det sistnämnda är välkommet mot de yttre hoten, som bränder, skadedjur och banditer, som kan drabba ditt vault. Som extrakrydda kan du även skicka ut dina invånare i den postapokalyptiska ödemarken för att göra uppdrag eller leta efter resurser. Fallout Shelter har många komponenter, men det blir aldrig oöverskådligt och det bidrar till att göra spelet beroendeframkallande. Vid flera tillfällen har jag startat spelet med tanken “Jag ska bara göra en sak” och sedan blivit kvar där en timme. Faktum är att byggmekaniken i Fallout Shelter är så rolig att den borde införlivats med Fallout 4 istället för den vämjeliga byggmekaniken som följde med där.

Överskådlig och lättförståelig spelmekanik. Quest-mekaniken erbjuder en rolig variation. Beroendeframkallande.
Att manövrera mellan rum med styrspaken är klumpigt. Beroendeframkallande.

4/5

Utmärkt

Thord D. Hedengren

Det förvånar förstås ingen att när Nintendo gör ett free to play-spel med timers så är det ruskigt generöst och extremt välgjort. Fire Emblem Heroes är lättviktig Fire Emblem-strategi med lite story samt ett Arena-läge under utveckling. Gillar du Fire Emblem, eller rutbaserad japansk strategi i allmänhet, så finns det ingen anledning att inte ladda ner Fire Emblem Heroes. Det är ett synnerligen trevligt och väldesignat tidsfördriv.

Väldesignat och lämpligt balanserat med hänsyn till kortare speltillfällen, snälla timers.
Efter storyläget känns spelet mindre lockande.

4/5

Utmärkt

Robert Jonsson

Motorsport Manager är ett spel för de som älskar motorsport, i synnerhet Formel 1. Jag skulle faktiskt vilja säga att det är viktigare att du är välbekant med sporten än med managerspel. Spelet ger nämligen en väldigt pedagogisk genomgång om hur du gör inställningarna som förändrar ditt teams attityd, din bils inställningar och vad dina mekaniker håller på att utveckla i verkstaden. Det finns så mycket inställningar som du kan skruva på innan du finner den perfekta balansen. Mycket kommer dock att låta som rena rama grekiskan om du inte är bekant med motorsporten sedan tidigare. Det är därför som du bör vara bekant med motorsporten sedan tidigare. Förstår du vad alla termer betyder får du en större förståelse för vad de påverkar, och då har du onekligen lättare att ta ditt team till framgång i någon av de tre ligorna som du kan välja mellan i början. Om du är ett fan av motorsport så har du den grund som krävs  för att kasta dig in i spelet, men har du dessutom en förkärlek till managerspel så är Motorsport Manager spelet för dig.

Lätt att lära - svårt att bemästra, möjligheten att skräddarsy sin manager (extra bra med olika etnicitet och kön).
Tutorial ger ibland för mycket handhållning, min inre motornörd saknar de riktiga teamen.

3/5

Bra

Thord D. Hedengren

Solitarica är en roguelike med patiens-mekanik. Varje monster du möter har ett antal kort som du behöver bli av med, antingen genom att dra rätt kort från din lek, eller med hjälp av dina besvärjelser. De sistnämnda laddar du upp genom att ta bort kort av rätt typ – vapen, försvar, och så vidare. Med guld och gems (vilka kan köpas, men det är inget måste) uppgraderar du din lek, och ger dig själv en chans att komma till slutet. Trevlig grafik och spelmekanik gör det här till ett lättsamt tidsfördriv, som förstås passar bäst på mobila enheter.

Snyggt och lättspelat med högt omspelsvärde.
Lite fler monster vore önskvärt, antingen får du grinda gems eller köpa dem för reda pengar.

4/5

Utmärkt