Paradox Interactive har länge jobbat för inkluderande spelutveckling, både i sina spel och inom själva branschen. Deras senaste spel Tyranny, utvecklat tillsammans med Obsidian Entertainment, är käftsmällen som riktar sig till alla som påstår att det är krångligt och jobbigt att göra inkluderande spel. Det räcker inte med att basunera ut att spelutvecklarteamet består av en brokig skara människor, som vissa spel gör idag. Det måste synas utåt också, i handlingar, i gester, i porträtteringar. I Tyranny syns och märks det att det må ta tid och möda att göra ett bra och inkluderande spel men det är varken krångligt eller jobbigt.
Jag kommer att använda orden “manligt” och “kvinnligt” för att beskriva avatarers antagna könstillhörigheter igenom hela denna text för att det ska bli rimligt i förhållande till spelets kontext.
Vårda språket
Redan under skaparfasen i Tyranny märks möjligheterna av och gör mig glad. Det skulle visserligen vara trevligt att kunna ha fler än tre kroppstyper och det skulle visserligen vara trevligt att se en större variation på hudfärg. Det jag framförallt reagerar på är rösten som du väljer till din protagonist. Din protagonist kan oavsett kön ha vilken röst den vill. Det vill säga, en kvinnligt kodad protagonist kan ha en manligt kodad röst och tvärtom. Det är så genialt att jag blir förbannad över att jag inte kom på det själv.
Patriarkatet finns i sjön
I Terratus (världen som Tyranny utspelar sig i) är män och kvinnor lika kapabla att göra allt. Inget kön är mindre värt eller tillskrivet sämre (eller för den delen bättre) egenskaper. Det finns egentligen bara en definitiv könsuppdelning: kvinnor styr i majoritet över fastlandet (krogar, bondgårdar, etc) medan män i majoritet styr över havet (flotta, båtfrakter etc). I övrigt finns inga som helst uppdelningar i vad män och kvinnor kan eller inte kan göra. Även inom vargmänniskornas, odjursfolkets, flockar är honorna avbildade som mer muskulösa och högresta i kontrast till hanarna. Däremot tillhör vargmänniskorna den lägst stående samhällsklassen i Terratus. Klassamhällets form i Terratus skulle dock behöva ett helt eget blogginlägg så det lämnar vi till en annan dag.
Den som syns, den finns
Kvinnor och män av alla de slag i alla slags kombinationer bor runt om i Terratus landskap. Arga kvinnor, svaga män, lesbiska, icke-lesbiska, mörka, ljusa, mellanmjölk, ja, alla slags människor finns. Jag vet detta med säkerhet för jag ser deras porträtt och kroppshållning när jag pratar med dem. Jag kan inte nog understryka hur lättande det är för mig att se variationen, jag som aldrig någonsin sett ut som en vit medelålders brunhårig man med hyfsat kroppshull och tredagarsstubb. Alla dassiga gamla bortförklaringar som “det var ju så på den tiden” eller “det blev så för storyn är sådan” slängs på brasan när Tyranny tänder på. Platta personporträtt reducerade ned till stereotyper och fördomar är härmed gammalmodigt och slappt.
