Nintendo har utannonserat sin nästa konsol, Switch. Du kan börja med att läsa om Spelbloggens initiala intryck av premiärvisningen här.

Rent spontant ser det ju ut som en häftig grej, ett försök att äntligen överbrygga det gap som hela tiden skapat onödigt avstånd mellan stationära och bärbara enheter. Samtidigt ser jag det som en förlängning av Wii U, som jag skrev tidigare. Skillnanden, vilken i och för sig är ganska anmärkningsvärd, är ju att man plockar med sig Switch från hemmet, helt och hållet.

Låt oss börja med att se vad Nintendo försöker göra här. De är uppenbarligen trötta på att behöva lägga fokus på två maskiner, särskilt numera efter fiaskot med Wii U som kostade både tid och pengar. Vilket spel ska utvecklas till vilken maskin, var ska fokus ligga, hur fördelar vi resurserna och så vidare. Allt det där är irrelevant i och med Switch. En maskin, ett Nintendo. Bam! Allt på samma kort. Det är både enkelt och effektivt. Nintendo slipper välja, konsumenterna slipper välja. Släpps det ett Nintendo-spel du vill ha, så riskerar du inte längre att sitta med “fel” maskin.

Så långt allt väl. Men sen då? Om vi tar en kik förbi fasaden som är nedkletad med alla goda idéer och intentioner så börja det ploppa upp en del frågetecken. För det är inte så rättframt att förena två spelarbaser med varandra som det först kan verka, och det är 3DS-spelarna som drabbas hårdast. För de som mest bryr sig om stationärt förändras inte mycket. Har du överlag inget behov eller intresse av bärbart spelande så ser Switch i nuläget inte ut att ha särskilt mycket nytt att komma med i jämförelse med Wii U. Men är du istället den där portabla typen som ofta spelar på språng, så är det sannerligen nya tider på ingång.

Först och främst: storleken. DS och 3DS är och har alltid varit fysiska praktexempel på bärbart spelande. De är små, lätta och kan vikas ihop. De behöver krasst sett inget ytterligare skydd för att hålla skärmar och styrdon repfria och intakta. Vikdesignen gör att du får mer spelyta vid användande, och en mer kompakt sak att bära med dig under transport. Detta är inte längre fallet med Switch. Vi kan se i videon att det är en ganska massiv sak, om man ska använda den som en portabel enhet. Ganska långt ifrån telefoner och 3DS:er idag. Dessutom är såväl skärm och kontroller helt utsatta för yttre åverkan. Detta gör att den kräver både skydd och betänkligt mer plats i väskor. Är detta lämpligt för yngre användare? Särskilt i Nintendos hemland Japan där man dagligen ser drivor med skolbarn som spelar på sina 3DS och DS så fort tillfälle ges, var de än är. Är Switch en pryl man enkelt plockar fram och drar igång på pendeltåget? Jag känner mig tämligen osäker på den saken.

Jämförelserna med 3DS fortsätter när vi tittar på nästa grej: priset. Wii U-ägare har inga problem med att betala mer för sin konsol än 3DS-ägarna. Det är allmänt vedertaget att stationära konsoler kostar mer än bärbara, så för dessa lär priset på Switch spela mindre roll. Men då återigen, vad tycker de som fokuserar på bärbart spelande? De som förväntar sig en uppföljare till 3DS, och nu kan behöva betala mer än vad en sådan kan tänkas ha kostat. Här blir det förstås endast rena spekulationer, men jag har ändå svårt att se en dedikerad bärbar konsol inledningsvis nå samma prisnivåer som de nyare stationära. Det ryktas om att Switch kommer att vara billig. Billigare än konkurrenterna, som vi får anta vara Xbox One och PlayStation 4 i det här fallet. Men kommer den att vara tillräcklig billig för alla de föräldrar vars barn tjatar om att deras gamla trötta 3DS-maskiner behöver bytas ut?

Återigen, spekulationer. Men det är befogade frågor, för jag vill påstå att Nintendo, i och med Switch, tar ett större steg än de någonsin gjort tidigare. Fast oavsett hur konsumenterna svarar på produkten, om de anser att det jag rabblat om ovan är ett problem eller ej, så gäller det för Nintendo att övertyga tredjepartsutvecklarna i väst. Jag har oerhört svårt att se konsolen lyckas här om de inte lägger beslag på lika delar Call of Duty, Battlefield och andra mer eller mindre dedikerade och kompetitiva onlinespel. Något som även behöver kompletteras med ett fungerande och smidigt onlinesystem likt Xbox Live eller PSN. För bara ett nytt Mario, ett nytt Zelda och ett nytt Smash Bros kommer inte att räcka i längden.

Det är nya tider nu, och har varit så de senaste åren.