Det finns en söt liten story bakom Kickstarter-succén (nåja) Battle Princess Madelyn. En pappa vill göra ett spel åt sin Ghost n’ Goblins-tokiga dotter, och Battle Princess Madelyn är ett faktum. Men det räcker inte riktigt med en bakgrundstory för att ett spel ska bli bra, det måste faktiskt leverera också, och det gör inte Battle Princess Madelyn. Det försöker – verkligen! – men faller ändå kort, som att det inte var riktigt klart ännu.

Battle Princess Madelyn är en skamlös Ghost n’ Goblins-klon, komplett med rustningen som rasar av när du tar en smäll av en fiende. Och det kommer du göra, många gånger, för de väller ut över dig, i högt tempo, ibland nästan från ingenstans. Lyckligtvis är kontrollen ganska bra, lite mer flytande än i Ghost n’ Goblins och uppföljaren Super Ghouls n’ Ghosts, vilket är fint. Du matar attack-knappen nästan konstant, kastar lansar till höger och vänster, och döende fiender sprider pengar omkring sig. Det är här någonstans som spelet börjar kännas lite ofärdigt, för nämnda stålar hamnar lite överallt, ibland inuti väggar. Inte hela världen, men när du biter i gräset för femtioelfte gången bara för att du inte vet vart du ska eller vilka hopp som är säkra, så blir det svårare att acceptera spelets egenheter. Att det glitchar lite här och var kan jag acceptera, men otydlig bandesign i ett plattformsspel där du behöver precision, det går faktiskt inte.

Gör dig beredd på stora, rycktigt animerade bossar

Där någonstans stänger jag av. Jag vill helt enkelt inte spela Battle Princess Madelyn, istället vill jag återvända till Super Ghouls n’ Ghosts – ett betydligt bättre designat spel, och dessutom snyggare trots, eller kanske på grund av, alla överdrivna pixeleffekter som vi får. Battle Princess Madelyn kan kanske ses som en homage till en svunnen tid, men jag tycker det är en misslyckad sådan. Det finns åtskilliga bättre alternativ, men har du slut på dem så visst – ha så kul!