4K är här. Det började med PlayStation 4 Pro, som släpptes i september förra året och var den första spelkonsolen att rendera presentera spel i en upplösning på 3840 × 2160 pixlar (om än uppskalat från lägre upplösningar, i många fall). Apple följde upp med en 4K-version av Apple TV, som släpptes för bara några veckor sedan. Och förra veckan släpptes Xbox One X.

Den senaste medlemmen i Xbox-familjen är, som Microsoft ständigt påminner oss om, 40% kraftfullare än någon annan konsol på marknaden, inkluderat PlayStation 4 Pro. Det är ett kraftpaket undangömt i ett hölje som är mindre än Xbox One S (om än knappt). Microsoft har ägnat de senaste månaderna åt att banka in budskapet om att Xbox One X är den kraftfullaste spelkonsolen på marknaden. De har siffror, grafer och tabeller att backa upp det påståendet med. Jag har ägnat den senaste veckan tillsammans med mitt nya Xbox One X för att ta reda på hur stor skillnad de siffrorna gör när man sitter framför tv:n med kontrollen i handen.

Det första som slår mig när jag plockar upp mitt Xbox One X ur förpackningen, på konsolens lanseringsdag den 7 november, är hur tung den är. Till dimensionerna skalar Xbox One X bort några centimeter jämfört med Xbox One S, men det märks att Microsoft har fått utnyttja varje kubikcentimeter i plasthöljet för att rymma komponenterna. Konsolen känns alldeles för tung för hur liten den är.

I övrigt kommer Xbox One S-ägare att känna igen sig. Konsolen har samma upplägg på uttagen på både bak- och framsidan, vilket betyder att den inte har stöd för Kinect. Skillnaden för någon som går från ett original-Xbox One till Xbox One X, som jag, är dock lite större (och inte bara på grund av bristen på Kinect-uttag). Förändringen i storlek från den första versionen av Xbox One till Xbox One X är massiv – särskilt när man räknar in att Xbox One hade en tegelsten till strömförsörjningsenhet mellan konsolen och uttaget. Skillnaden var imponerande ända tills jag stoppade in konsolen i tv-bänken, efter vilket det enda jag kunde se inne i mörkret var den lysande Xbox-knappen. Det lilla fotavtrycket är en imponerande teknisk prestation, men föga betydelsefullt i praktiken.

Att byta mellan Xbox One och Xbox One X var en ganska smärtfri process, särskilt om man – som jag – redan använder en extern hårddisk till att lagra spelen på konsolen. Jag gick in på systeminställningarna på min gamla konsol, sparade min profil till hårddisken, kopplade in hårddisken i den nya konsolen och startade den. Efter att ha bekräftat att jag ville använda profilen på den extra hårddisken fördes mina inställningar över till den nya konsolen, och mitt Xbox One X var redo att användas.

Om man inte har en extern hårddisk, och lagrar spelen på konsolens interna hårddisk, så är processen lite mer tidskrävande. Efter att ha fört över profilen till den nya konsolen måste man ha bägge konsolerna på samtidigt och föra över spelen från den gamla hårddisken till den nya över Wi-Fi-nätverket. Att döma av rapporter från nätet tar det ett par timmar om man har mer än 200-300 GB med spel, men det går åtminstone snabbare än att ladda ned alla från Xbox Marketplace igen.

Om du inte redan har en extern hårddisk när du skaffar ett Xbox One X så kommer du sannolikt att behöva en ganska snart efter att du har gjort bytet. Xbox One X har en intern hårddisk på en terabyte. Det är dubbelt så mycket som mitt gamla original-Xbox One, men med de 4K-uppdateringar som många spel får i dagarna så kommer det inte att räcka långt. Halo 5: Guardians tog upp 107 GB efter den första 4K-uppdateringen, men 343 Industries fick ned det till 97 GB med patchen som släpptes några dagar senare. Med tanke på att bara ungefär 750 GB av den 1 TB stora hårddisken finns tillgängligt för att lagra spel – resten tas upp av operativsystemet, cachar och dylikt – så kommer man nog ganska snabbt nå upp till det taket.

Flera av spelen som redan har släppts landar på runt 80-100 GB efter 4K-uppdateringarna, och antalet spel i den storleksordningen kommer antagligen bara att öka med tiden. Om du spelar tillräckligt mycket Xbox One-spel för att motivera ett köp av ett Xbox One X så kommer du troligtvis att behöva köpa en extern hårddisk så småningom. Om du inte är villig att ta bort ett spel varje gång du vill ladda ner ett nytt, förstås. Då har du förmodligen en snabbare internetuppkoppling än jag.

Men nog om hårdvara. Xbox One X kostar dubbelt så mycket som Xbox One S, och 1 000 kronor mer än PlayStation 4 Pro. Den som köper ett Xbox One X kan spela exakt samma spel som någon som äger ett fyra år gammalt Xbox One – skillnaden ligger helt och hållet i kvaliteten på bilderna som ritas upp på tv-apparaten. Det är den skillnaden som måste övertyga konsumenter om att lägga 5 400 kronor på en ny spelkonsol. Så hur stor är skillnaden?

Jag började ladda ned Assassin’s Creed Origins ett par dagar innan mitt Xbox One X skulle anlända. Min tanke var att jag skulle ha spelet redo när jag bytte till Xbox One X, men att jag inte skulle börja spela förrän den nya konsolen var på plats. Det gick sådär. När jag hade stoppat undan mitt gamla Xbox One i garderoben och startade Assassin’s Creed Origins på Xbox One X så hade jag redan klockat 15 timmar tillsammans med Bayek i spelets öppna värld. Självkontroll har aldrig varit min starka sida. Fördelen var att det gav mig goda förutsättningar att jämföra skillnaden mellan Xbox One och Xbox One X-versionen av ett splitternytt spel. Och den skillnaden var slående.

Origins var ett snyggt spel redan på Xbox One, men det märktes att spelet var begränsat av hårdvaran. Bilduppdateringsfrekvensen låg under 30 bilder per sekund (FPS) majoriteten av tiden, texturer och lövverk kändes lågupplösta även på nära håll och modellerna hade mått bättre av lite fler polygoner. Xbox One X-versionen lyckas inte spotta ur sig 60 bilder i sekunden, men den har legat stabilt på 30 FPS under nästan hela min tid med spelet.

Som man kan föreställa sig är det dock upplösningen som stjäl showen på Xbox One X-versionen. Assassin’s Creed Origins använder en dynamisk scaler som anpassar spelets upplösning efter hur krävande spelets grafik är från ögonblick till ögonblick, och det resulterar i att upplösningen i Xbox One X-versionen nästan aldrig är native 4K (2160p). Den renderar i regel bilderna i en upplösning på ungefär 1700p-1800p, och skalar sedan bilderna till 2160p. (Digital Foundry går, som alltid, igenom det hela i mer detalj.) Men det är bara siffor. Native 4K eller inte – Assassin’s Creed Origins ser enastående ut på Xbox One X. När jag klättrade på tempelbyggnaderna i Memphis urtecknade sig illustrationerna knivskarpt på tegelväggarna, de högupplösta palmträden dansade i vinden och byggnadens konturer drog en skarp linje mot den klarblåa himlen. Jag ägnade fem minuter åt att flyga runt med Senu, huvudkaraktären Bayeks falk, för att beundra miljöerna.

Microsofts lista över titlar som kommer att vara ”Xbox One X Enhanced”, uppdaterade till att ta till vara på de extra hästkrafterna i Xbox One X, var ungefär 160 titlar lång inför lanseringen. I skrivande stund har ungefär 50 av dem uppdaterats med Xbox One X-förbättringar. Om du, som jag, har haft Xbox One som din primära konsol under de senaste åren så äger du sannolikt redan ett par titlar som har fått Xbox One X Enhanced-uppdateringar. Jag har 20 sådana titlar i skrivande stund, och listan kommer att växa ytterligare när fler spel får sina uppdateringar. The Witcher 3: Wild Hunt, The Elder Scrolls V: Skyrim Special Edition och Minecraft är några av de kommande uppdateringarna som jag ser fram emot lite extra.

Efter att jag hade spelat Assassin’s Creed Origins en stund började jag återvända till några andra av mina Xbox One X Enhanced-spel för att se hur omfattande förändringarna är. Halo 5: Guardians är inte ett spel som jag minns som visuellt slående, men Microsofts Halo-studio 343 Industries har gjort en massiv insats med spelets Xbox One X-uppdatering. Spelet renderas nu i native 4K, utan att göra avkall på bilduppdateringsfrekvensen på 60 FPS. Mer högupplösta texturer, mer generösa uppritningsdistanser och bättre depth of field-effekter gör att ett spel som släpptes för två år sedan plötsligt känns som ett visuellt kraftpaket. År 2015 fick 343 Industries offra bildkvalitet för att hålla Halo 5: Guardians över 60 FPS på Xbox One. Två år senare, på Xbox One X, så är den kompromissen inte längre nödvändig. 4K-uppdateringen har fått mig att se det senaste spelet i Master Chiefs berättelse i ett nytt ljus. Den gör mig också uppfull för Halo: Master Chief Collection-uppdateringen som kommer i början av nästa år.

Halo 5: Guardians var inte det enda Halo-spelet att få en Xbox One X-uppdatering. Microsoft har gått tillbaka till en handfull Xbox 360-spel för att, tillsammans med spelens utvecklare, uppdatera dem till att ta vara på hårdvaran i Xbox One X. Spelen var Assassin’s Creed, Fallout 3, Halo 3 och The Elder Scrolls IV: Oblivion vid lanseringen, och de har senare också fått sällskap av Mirror’s Edge. Jag äger inte Halo 3 digitalt, men jag har tagit både Mirrors Edge och Oblivion på en provtur på Xbox One X. Att se det nu elva år gamla Oblivion renderas i 4K var en häftig men också smått absurd upplevelse upplevelse, och det hade inga av originalversionens problem med bilduppdateringsfrekvensen. Jag vet dock inte om jag skulle påstå att spelet görs några tjänster av den högre upplösningen. Det hamrar in med all önskvärd tydlighet hur fruktansvärt fult det spelet var.

Mirrors Edge är en helt annan femma. DICEs förstapersonsplattformare förlitade sig på avskalade texturer, hård belysning, enkel geometri och höga kontraster för att rita upp spelets futuristiska värld, och den stilen gör sig nästan oförskämt bra i 4K-upplösning på Xbox One X. Ser det ut som ett spel från 2017? Nej, det gör det förstås inte. Men om du sa till mig att det var ett spel från början av den här konsolgenerationen (och jag bortsåg från de väldigt pixliga bilderna av Xbox 360-knappar i gränssnittet) så hade jag nog trott dig.

Högupplösta Xbox 360-spel är förmodligen inte det starkaste argumentet för varför någon ska köpa ett Xbox One X, och jag tror inte att 4K-uppdateringarna på egen hand kommer att övertala mig om att gå tillbaka till några spel från den förra konsolgenerationen. Men det är hedrande för Microsoft att de tar sig tid och energi till att gå tillbaka både en och två konsolgenerationer i deras initiativ att samla så många Xbox-spel som möjligt på en konsol. Det får mig att ångra att jag inte köpte fler spel digitalt på Xbox 360 förra konsolgenerationen. Det får mig också att önska att Microsoft la lika mycket energi på framtida spelsläpp som de gör på att tillgängliggöra deras gamla på nya konsoler – men det förtjänar nog ett eget blogginlägg.

Jag skulle kunna gå igenom ännu fler Xbox One X-uppdaterade titlar som jag har prövat i det här blogginlägget: Gears of War 4, Diablo III, Middle-Earth: Shadow of War, Super Lucky’s Tale, Titanfall 2, Call of Duty: Infinite Warfare… Men det känns lite överflödigt. Hur bra spel tar tillvara på Xbox One X extra hårdvara varierar från fall till fall, men du kan redan hitta detaljerade genomgångar och jämförelser av många av titlarna på andra ställen (Digital Foundry, i första hand). Kontentan är denna: spel ser snyggare ut – och känns bättre, tack vare snabbare bilduppdatering och kortare laddningstider – på Xbox One X. Jag har inte ett PlayStation Pro, så om du vill veta vilken 4K-konsol du ska välja så är jag inte rätt person att fråga. Men jag är i en god position att jämföra Xbox One X med Xbox One, och skillnaden mellan de två är massiv.

Xbox One X är dock inte en konsoluppdatering för alla. Om du redan äger ett Xbox One, och inte spelar det särskilt mycket, så är Xbox One X troligtvis inte för dig. Om du redan har ett PlayStation 4 Pro så är Xbox One X troligtvis inte för dig. Om du har en väldigt kraftfull PC så är Xbox One X definitivt inte för dig, för då kan du redan spela många Xbox One-titlar på din PC genom Microsofts Xbox Play Anywhere-program. Om du inte har en 4K-tv än så är Xbox One X definitivt inte för dig heller. Baserat på jämförelsebilder är skillnaden mellan Xbox One och Xbox One X definitivt märkbar på en 1080p-TV, men skillnaden är inte tillräckligt stor för att motivera en utgift på 5 400 kronor.

Så med alla de målgrupperna uteslutna – vem är Xbox One X egentligen till för? Svaret är att den är för personer som jag. Spelare som redan är djupt investerade i Xbox-plattformen, använder sitt Xbox One flitigt och äger många spel till både Xbox 360 och Xbox One. Spelare som inte har möjlighet eller inte är intresserade av att skaffa en PC. Spelare som äger en 4K-tv. Xbox One X kommer inte att ge mig tillgång till nya spel, men den kommer att förbättra upplevelsen av alla Xbox One-spel som jag spelar. På så sätt påminner den ganska mycket om Xbox Elite-handkontrollen. Den har en väldigt snäv målgrupp, är på inget sätt nödvändig, kostar mycket relativt till övriga produkter i samma produktkategori – men de som gör den investeringen kommer att få en ännu bättre spelupplevelse. Och de kommer aldrig att kunna gå tillbaka.

Om du också tillhör målgruppen för Xbox One X, och ändå har bestämt dig för att fortsätta använda ditt Xbox One eller Xbox One S, så kan du göra så med gott samvete. Du kommer inte att gå miste om några spel, och spel som Assassin’s Creed Origins ser imponerande ut även på ett Xbox One. Jag rekommenderar dock att du promenerar med långa steg och rak blick när du passerar Xbox One X-demostationerna utanför GameStop. När man väl har sett utsikten från Memphis tempelbyggnader i 4K så är det väldigt svårt att gå tillbaka.