”Spelifiering”, eller ”gamification” är användandet av spelmekanismer utanför spel, främst som ett sätt att engagera någon mer i en viss uppgift, t.ex. arbete, inlärning eller andra sysslor. Det är en växande trend inom många olika områden att inkorporera spelifiering i saker som traditionellt sett setts som tråkiga, för att öka deltagarnas (till exempel de anställdas) interaktion.
Det är dock inget nytt koncept och i vissa fall är det spelen som har imiterat verklighetsexemplen. I militären går man upp i rank och kan stolt visa upp den med sin uniform, medan man i scouterna får märken för att klara av vissa uppgifter, precis som achievements i dator- och TV-spel.
Spel är så pass underhållande och beroendeframkallande eftersom de ”kapar” vårt biologiska belöningssystem – en del av det limbiska systemet. Genom att sätta upp mål och sedan uppnå dem får vi belöningar i form av signalsubstanser, så som dopamin. När vi misslyckas så får vi ingen belöning, men istället för att avskräcka oss från att försöka igen så gör det bara att belöningen blir ännu större när vi väl lyckas.
Inkorporera spelmekanismer i annat
En intressant sak med spelifiering är att det bryter ner vad ett spel är till sina baskomponenter, som sedan kan kombineras på nya vis, ungefär som mat-trenden med ”dekonstruerade” rätter. Det finns många olika spelmekanismer, men vissa är mer tillämpliga än andra. Här är några av de vanligaste inom gamification:
- Avatar: en karaktär/symbol som representerar spelaren
- Badges: troféer som visar att spelaren har uppnått ett visst mål
- Poäng: en progressionsmätare som ofta, men inte alltid, är erfarenhetspoäng
- Nivå: en numerär representation av dina samlade färdigheter/erfarenheter
- Listor: olika lag eller spelares rank i förhållande till varandra
- Vinst: ett pris, antingen fysiskt eller virtuellt
- Quests: särskilda uppdrag med specifika mål
- Färdigheter: vad du kan göra (och hur bra du kan göra det)
Dessa kan kombineras, vilket de ofta görs på många olika vis. Du kan exempelvis samla ihop poäng genom att utföra uppgifter, som skulle kunna motsvara din progression i ”spelet”, men det kan även vara en virtuell valuta som kan växlas in mot något. En arbetsplats kan belöna sina anställda med poäng som exempelvis kan växlas in mot en lång lunch eller en bullkrans på fikarasten.
Exempel på spelifiering
Duolingo spelifierar språklärande – genom att klara av lektioner får man både erfarenhetspoäng och en virtuell valuta. Genom att gå upp i nivå går man förbi sina vänner eller skolkamrater i topplistan, medan valutan exempelvis kan användas för att köpa speciallektioner eller frysa sin streak. Olika mätare visar dig till exempel hur bra du är på olika delar av språket du studerar, samt en ungefärlig procentsats för hur flytande du är.
”Exergaming” är en hel rörelse i sig, som går ut på att spelifiera träning. Det finns redan träningsprogram och appar som gör detta väldigt väl, där man utför träningsbaserade uppdrag för att samla in poäng och gå upp i nivå. Tanken är att man blir motiverad när man kan få en ”badge” för att t.ex. springa 10 km eller när man ser sina vänner bokstavligen springa om en i rankingen.
Äventyrscasinon är en ny genre inom onlinecasino, som spelifierar hela casinoupplevelsen. Den här typen av casinon blir allt vanligare och lyckas locka till sig nya, unga spelare tack vare ett par intressanta skillnader från traditionella casinon – främst spelifiering.
Vårt biologiska belöningssystem är som sagt en stor del av vad som gör spel så underhållande, men när något faktiskt står på spel, till exempel dina hårt förvärvade slantar, så är det som en turboladdning för belöningssystemet. Michael J. Dixon leder en ”Gambling Research Unit” på Universitetet i Waterloo. Han har länge studerat hur och varför just spelautomater är så pass beroendeframkallande. Det här är vad han har att säga:
”I en uppsats 1991 beskrev jag tv-spel som en icke-finansiell form av gambling. Jag argumenterade att dessa två aktiviteter, beteendemässigt, var näst intill identiska. Den enda skillnaden var att pengar användes – du satsar på slots för att vinna pengar, men du spelar tv-spel för att samla poäng.” – Professor Michael J. Dixon
Nu kombineras alltså dessa två aspekter i äventyrscasinon som Highroller casino, som utspelar sig i en tecknad storstadsmiljö. Det börjar med att man skapar en avatar, sedan vandrar man igenom den virtuella världen, avklarar uppdrag, samlar in poäng för att gå upp i nivå, låser upp belöningar och så vidare.
Från casual till casino
Det är onekligen tack vare smartphones och sociala medier som den här trenden har dykt upp. Det var spel som Farmville, Angry Birds, Candy Crush och Clash of Clans som banade vägen för äventyrscasinon. Somliga spelare hävdar att gambling är slöseri med pengar, men skulle gladeligen spendera samma pengar på mikrotransaktioner i ett mobilspel.
Tanken är att spel är lika med skills, medan gambling är lika med chans. Gamification minskar den klyftan. Steget från ”casual gaming” med mikrotransaktioner till gambling är inte långt, särskilt när det finns casinon som helt och hållet har släppt sin traditionella image. ”Casinoandan” med röda mattor, rouletthjul, blinkade ljus, guld, Las Vegas, champagne, lyx och glamour är borta.
Istället är äventyrscasinon ofta designade med färgglada, vackra, tecknade världar och karaktärer med stora leenden. De ser ut mer som mobilspelen. Inkörsporten är lättare och spelifieringen gör att folk stannar längre.
Framtiden för spelifiering
Vi kan förvänta oss att se spelifiering bli en större del av vår vardag, från jobbet till träningen till matlagningen och vidare. Spel som Pokémon GO använder augmenterad verklighet för att spelifiera världen omkring oss – något som lär bli mycket vanligare. När poängtavlor, progressionsmätare och så vidare kan sväva framför ens ögon kan allting blir ett spel – på gott och ont.
