Dead Island: Riptides flipperuppdrag sänker skutan

Rickard Olsson
Artiklar

riptideDead Island: Riptide var inget spel jag direkt suktade efter, men visst fick man upp ögonen för titeln i och med den blodiga byst-kontroversen. Första spelet var mer eller mindre ospelbart till PC. Min burk var inte direkt för slö, men titeln var känd för att strula rejält för vissa uppsättningar. Dock får man i Riptides inledning en återblick som går igenom första spelet i kortform.

Antar jag.

Detta leder upp till starten i Dead Island: Riptide, och äventyret fortsätter i samma blodiga stil. Men efter bara några timmar tar viljan att spela vidare slut. Tacka den fantasilösa uppdragsdesignen för det.

Vi kommer till en ö, efter ett skeppsbrott, som självfallet drabbats av zombieinfluensa. Odöda springer runt i drivor mest överallt, och den lilla skaran överlevare får göra sitt bästa för att ta sig till tryggare platser. Här börjar dock ett vansinnigt onödigt maraton där man som spelare springer mellan plats A och B mest hela jävla tiden.

riptide2Hitta någon som vet något. Den personen ber dig i sin tur att hämta något. Detta kan du inte hämta utan att göra en annan person en gentjänst, en gentjänst som kräver att du springer någon annanstans först. Ni börjar förstå vad jag menar? Allting man gör hindras konstant av att man måste ta sig till en annan del av ön för att utföra något, vad det än må vara. Man springer som en tok, kör bil och åker båt. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Och så fram och tillbaka igen.

Det fungerade inledningsvis. Det kändes lite spännande att hitta nya områden och känslan av avancemang fanns där. Men ett antal kapitel in i spelet tröttnar jag. Jag vet att dit jag är på väg inte kommer leda någonstans, och att jag kommer förflytta mig samma sträcka tio gånger till under den kommande timmen. Hade det inte varit för zombietemat hade spelet förpassats till vinden vid det här laget.

Jag vill poängtera att spelet har sina stunder. Det är bitvis kul att kötta odöda med olika vapen, oftast i närstrid. Och möjligheten att uppgradera spelkaraktären bidrar till utveckling och ytterligare djup. Men det stannar bestämt där.

Tekniskt är det fortfarande en stor röra. Stundtals galet låg bilduppdatering (testad version: PlayStation 3), texturer som tar sin lilla tid på sig att ladda in, fiender som går igenom objekt som dörrar och båtar och andra mindre detaljer som lämnar mycket övrigt att önska.

Sammantaget är det svårt att rekommendera Dead Island: Riptide. Åtminstone till fullpris. Låna det, köp det billigt och försök hitta en vän att spela med. För ensam lär du knappast stå ut särskilt länge.

Betyg

Snittbetyg 0 / 5. Antal röster: 0