Slappt med Omerta: City of Gangsters

Rickard Olsson
Artiklar

omertaSomliga spel förgyller verkligen tillvaron utan att vara särskilt spektakulära. Omerta: City of Gangsters är ett sådant. Det är när enkelhet möter hinkvis med charm och atmosfär som denna tilltalande kombo börjar verka. Men samtidigt är City of Gangsters verkligen inte helt utan sina bekymmer.

Det gäller att bygga sitt eget gangsterimperium från grunden och upp. Man anländer till Atlantic City i 1920-talets USA, tiden då alkohol var förbjudet och kriminella nätverk tjänade storkovan på just den berusade brygden. Vi rekryterar gängmedlemmar och tar mark allt eftersom tiden löper. Man upprättar en illegal industri genom bland annat otillåtna barer, och blandar in skumraskaffärer där hot, mord, stöld och mutor spelar en stor roll.

Det övergripande spelandet sköter vi genom menyklickande med monologer och olika alternativ som ger storyn den skjuts den behöver. Vi ser vår för stunden aktuella stadsdel ovanifrån och kan kommendera ut gängmedlemmarna till olika stationer för att uträtta vad som nu ska uträttas för att driva både handling och ekonomi framåt. Men det som inte sköts genom menyalternativ får vi spela oss till genom inzoomade, turbaserade strider likt de i XCOM-spelen. För att dra en liknelse.

http://youtu.be/Tl-4EP9znkw

Dessa är hyggligt underhållande moment, om än något repetitiva (och sällan alltför svåra). Vi avancerar genom byggnader, tar skydd och väljer attackmetod genom att förbruka ett begränsat antal förflyttnings- och attackpoäng per runda. Sedan är det bara att hoppas. För oavsett hur bra sikt man har, och hur nära fienden man än står, så vet man aldrig vad resultatet av ett välriktat skott blir. Fullträff eller total miss? Här kan det ibland kännas lite ojämnt.

Men spelets största problem under stridssekvenserna är dess buggar. Skott och knytnävar kan flyga genom både väggar och andra hinder, och du skjuter väldigt lätt på dina egna kompanjoner som står framför den aktuella karaktären, även om de knappt ens är nära den egentliga skottlinjen.

Men buggar och ojämnheten till trots spelar jag vidare. Kanske kan årets bästa soundtrack vara en bidragande faktor till det?

Vet du med dig att du gillar temat skadar det absolut inte att ta en närmare titt på det här. Omerta: City of Gangsters har sina uppenbara brister dock. Utmaningar, eller avsaknaden av, kan vara en sådan. Men det är avslappnat och skönt invaggande. Kan köpas på bland annat GOG.com.

Undertecknad drömmer vidare om en iPad-version.

Betyg

Snittbetyg 0 / 5. Antal röster: 0