Det finns någon form av dröm om bärbara spelmaskiner och hur väl de passar med sommar och sol, på semestern, ute i det gröna. Klart du ska ha din Game Boy i bilen, spela PSP under parasollet och allt det där.

Fast det är ju bara en dröm. Ingen bärbar spelmaskin, knappt någon bärbar enhet över huvud taget (möjligen undantaget nya iPad Pro, men prislappen avskräcker ju något där), går att använda utomhus. Skärmblänk vattnar i bästa fall ut grafiken men i värsta blir det omöjligt att se vad som händer på skärmen. I skuggan går det väl an, ibland, men vem vill egentligen svetta ner sin PS Vita egentligen?

Bärbara spelmaskiner passar bara in på sommar- och semestertid om vi betraktar dem ur ett annat perspektiv, nämligen att de är bärbara och spelmaskiner. Det vill säga, vi kan ta dem med oss och spela på dem när vi kommer fram, försjunkna i en soffa eller dylikt. I teorin betyder det förstås att alla spelmaskiner du kan tänka dig ta dig med på resan är bärbara, bara mer eller mindre. Min 17″ spel-laptop är bärbar men inte riktigt i samma klass som en 3DS om vi säger så.

Kanske är förresten kriteriet för en bärbar spelmaskin att den ska kunna spelas i sig självt, alltså inte kräva något externt över huvud taget? Det betyder att det behövs en skärm samt en inbyggd batterikälla. Där går förstås traditionella konsoler bort men min spel-laptop, som äter dylika till frukost (jag vet, konstig diet), är fortfarande med i matchen, om än inte särdeles portabel. Flyttbar, det är ordet jag brukar använda.

Som synes gillar jag att fundera kring bärbara spelmaskiner. Det är ingen slump att jag haft dem alla, eller så gott som. Från självklarheter som Game Boy i alla dess former, Game Gear och Sega Nomad, vidare till Sonys försök och Nintendos alla DS-någonting eller någonting-DS, kryddat med udda saker som Virtual Boy, WonderSwan och Tigercom eller vad den nu hette. Lägg därtill speldatorer i alla tänkbara storlekar, smartphones och dumma speltelefoner (jag tittar på dig, Nokia N-Gage), plattor och… Jag, listan blir lång och kulminerar förstås vid Switch, som knyter samman det bärbara med det stationära. Konceptet tilltalar mig något så fruktansvärt och är lite vad jag hoppades Apple (eller Razer eller Ouja eller Nvidia eller…) skulle göra med en TV-ansluten dum enhet (Apple TV) och de kraftfulla telefoner och plattor vi använder idag. Någon kommer göra ett seriöst försök där, någon kommer utmana med mobilen som huvudenhet. Om någon kommer lyckas, det är jag desto mer tveksam till numera.

Sommar för mig innebär en förändring i min speldiet. Traditionella konsoler lämnas hemma när jag ger mig iväg till sommarstugan eller annorstädes och även om jag är hemma föredrar jag något bärbart. Egentligen föredrar jag nog oftast något bärbart, det har alltid varit så, men vissa upplevelser ställer ju lite större krav. Större som i större skärm, för även om Breath of the Wild fungerar såväl portabelt som dockat till en TV så är det senare den bättre upplevelsen. Andra saker som kan behövas är fast och stabil uppkoppling, något som inte finns överallt tyvärr. Att spela Elder Scrolls Online över knackig 3G/4G känns inte lockande alls.

Så det blir bärbart spelande en tid framöver. Det gör ingenting alls.