Det damp nyligen ned ett mejl i inkorgen. Det handlade om spelet Left Alive från Square Enix. Då mitt spelbranschiga jag varit offline en hel del det senaste så visste jag inte om spelet kom som en överraskning, eller om det var något jag missat sedan tidigare. Men det spelar mindre roll. Med i mejlet fanns en länk till den så kallade utannonseringstrailern.

Det klart jag blev nyfiken.

Det var ju trots allt Square Enix, och med beskrivningen ”a brand-new survival action shooter” väcktes mitt intresse. Att folk involverade i såväl Armored Core som Metal Gear fanns med i produktionen här gjorde inte saken sämre. Men all entusiasm och hype bara försvann efter trailern. Är det så här de vill visa upp sitt spel? En oerhört stereotypiskt karaktär med det där vedervärdigt tröttsamma och stereotypiska såret i ansiktet i en lagom intetsägande situation. Krig i en stad av något slag med stora robotar, eller nåt. Dessa rent ut sagt tråkiga sekvenser, med undertexten ”Not actual gameplay footage”, följs av endast ett fåtal sekunder av hur det faktiskt ser ut när man spelar. Sedvanlig tredjepersonsaction, helt utan överraskningar, samt med stundtals hackig bilduppdatering.

Verkligen? Hur tänkte de här? Var detta det bästa de kunde skaka fram?

Det är nog lika bra att ni ser själva.

Nej, hörni! Det ska mer till – bra mycket mer – för att undertecknad ska uppskatta det han ser och gå därifrån med nyfikenheten bibehållen. Och det är ju bara synd, för vem vet, spelet kanske är riktigt kul trots allt. Och intressant. Men här verkar Square Enix inte ha varit särskilt intresserade av att påvisa det.

Om det dock är något jag kan ge dem så är det att de faktiskt visar äkta spelmekanik. Otaliga är de gånger jag svurit mig igenom ”trailer” efter ”trailer” med fullständigt meningslösa förrenderade sekvenser eller dylikt, som inte säger ett skvatt om hur spelet faktiskt är (Ja, Steam, jag tittar på dig). Och jag slutar aldrig förvånas över hur många som verkar missa poängen med rörliga bilder som försäljningsteknik.

Fast okej, skippa spelmekaniken inledningsvis om ni vill. Men gör mig då för sjuttsingen upphetsad. Gör så att jag tappar hakan och inte kan tänka på något annat i en halvtimme efteråt. Eller ett år.

Som i fallet Battlefield 1.

Det är en trailer, det!