Brev från undergången är en serie av journalinlägg från Fallout 4:s vildmark – skrivna ur våra karaktärers perspektiv. De kommer att avslöja detaljer om Fallout 4:s karaktärer, miljöer och händelser som du kanske hellre upptäcker på egen hand. I korthet: Spoilervarning.

Fallout 4 – Jack

SPECIAL-originalvärden:

Strength — 3
Perception — 4
Endurance — 4
Charisma — 3
Intelligence — 5
Agility — 4
Luck — 5

Jack möter hellre fienden genom kikarsiktet än up close and personal. Han rör sig snabbt och diskret genom vildmarken och lämnar inget kassaskåp oöppnat.

Jag borde egentligen försöka hitta min kidnappade son och utkräva hämnd på personerna som ligger bakom min frus död, men det dyker upp så mycket spännande distraktioner under resans gång. Brotherhood of Steel behöver min hjälp med att hitta elektronik från innan kriget. Jag har lovat Nick hjälp med att klara upp några gamla fall på hans detektivbyrå. Minutemen har utsett mig till general och förväntar sig kanske att jag ska höra av mig då och då. Man tycker att de människor som lyckades bygga en tillvaro i postapokalypsen skulle kunna ta hand om sig själva, men var och varannan person jag stöter på verkar ha suttit och väntat på att en välvillig främling ska komma förbi för att hjälpa dem med kvarterets busar. Att göra-listan på min PipBoy börjar växa sig lång.

Uppdragen är inte ens det jag lägger mest tid på. Det finns alltid ett dussin oupptäckta platser på kompassen som bara ber mig att kasta det jag håller på med åt sidan och börja springa i den riktningen. Det är det jag gör just nu – utforskar ett väderstreck. Jag och Cait, min medföljare, har vandrat söderut i ett par dagar. Häromdagen anförtrodde Cait åt mig att hon är beroende av Psycho, och bad mig att ta henne till en plats där hennes beroende kan botas. Cait har varit vid min sida länge, och jag vill hjälpa henne – det vill jag verkligen. Så jag gav det ett ärligt försök. Mer än ett, faktiskt. En hord av Mirelurk Kings satte stopp för oss varje gång. Så vi går söderut. Rensar övergivna ålderdomshem på ghouls, förstör super mutant-läger, dyrkar upp varje kassaskåp och hackar varje terminal.

Just nu står vi utanför ingången till Weston Water Treatment Plant. De super mutants som vaktade ingången blöder ut i det knädjupa vattnet. Anläggningen har tömts på liv och värdesaker. Ett par mil sydöst ligger Diamond City, och det är där jag hittar nästa ledtråd till var Shaun, min son, befinner sig. Jag och Cait har hunnit ta ett par steg i den riktningen när en nödsignal dyker upp på min PipBoys radio.

Shaun har varit kidnappad ganska länge nu. Han kan nog vänta lite till.

— Jack