Sverige är välsignade med många bra spelskapare, vilket gjort att vi fått många fantastiska spel. En av de absolut största namnen är Markus ”Notch” Persson, skaparen av Minecraft. Jag får erkänna att jag inte spenderat väldigt många timmar i Minecrafts värld, men jag ser vad som är lockande, förstår varför det blev en sådan succé och såg upp till Notch för hans vision. För Notch var en visionär. Han skapade ett framgångsrikt fenomen som ännu inte visat några tecken på att ebba ut. Det var dock en skapelse som tärde på honom.

Många trodde aldrig att Notch skulle sälja Mojang, men för en ofantlig stor summa pengar gjorde det. Givetvis skrek många på nätet at Notch var en usel sellout, men enligt honom själv handlade det om något helt annat. I sitt avskedsbrev skrev han att det var den negativa stämningen online som tärde på honom. Personligen tyckte jag att han gjorde helt rätt. Kan du skära bort de negativa delarna ur ditt liv ska du göra det.

Vad som dock är värt att ha i åtanke är att det finns många som har det betydligt värre än vad Notch hade. Zoë Quinn, Phil Fish och Anita Sarkeesian är bara några namn som blivit hackade, hotade och hatade av Gamergates anhängare. De är dock inte de enda som är utsatta, utan många kvinnor inom spelindustrin vittnar om en utsatthet på sociala medier. En del gör sina konton privata, andra går så långt att de väljer att inte skapa några konton överhuvudtaget.

notch001

Sedan Notch sålde Mojang har han blivit mindre ansatt. Han styr inte längre över Minecraft. Han är inte en symbol för spelet på samma sätt. Han har fått andas ut och återhämta sig i sin fina lyxvilla borta i staterna. Vad Notch dock inte gjort under denna period är att reflektera över den negativa energin som han sa att han kände. Nej, istället har har han stuckit huvudet i sanden och förträngt det han tidigare upplevt. Vad skulle annars vara skälet till hans psykbryt nyligen då han på Twitter bestämde sig för att spä på den negativa energi som redan finns på plattformen.

Det hela började med att Jennifer Scheurle, en kvinnlig speldesigner, postade en bild på två statyer tillsammans med texten ”Mansplaining: The Statue”. Det fick då genast ett svar från en ung man som uppenbarligen missade ironin i tweeten då han direkt började mansplaina vad statyn egentligen hette. Scheurle svarade förstås med det enda vettiga svaret som kunde ges: att peka ut ironin i hans post. Sedan blev hon mer allvarlig och satte problemet med mansplaining i en större kontext. Det var då som något slog slint i Notchs huvud. Kanske var det ensamheten i hans gigantiska villa, kanske var det gamla fördomar som han inte visat tidigare, kanske hade rikedomen stigit honom över huvudet. Vi får troligtvis aldrig veta varför, men det hela började med följande tweet:

Efter det blev det bara värre. När folk uttryckte sin besvikelse över uttalande bad han dem att hålla käften och kallade till och med en kvinna för ”cunt”. Samtidigt solade han sig i berömmet och stödet från folk med kopplingar till Gamergate-mobben. Uppenbarligen så har Notch helt glömt bort den negativa energi han själv tidigare sa fick honom att sälja Minecraft – eller så var det verkligen bara ett svepskäl. Oavsett vilket är det synd och skam att Notch bidrar till den negativa energi som fyller internet, istället för att bekämpa den.

Personligen har jag sett upp till Notch för hans kreativa skaparglädje, snarare än vilja att tjäna pengar, och det är något som jag kan identifiera mig själv med. Det är därför det gör så ont att se Notch bidra till den sexistiska stämningen som råder på nätet. Jag trodde han var bättre än så, i synnerhet eftersom han tidigare förklarat att han känt sig i en utsatt position. Det har tvingat mig att omvärdera mitt förhållande till honom. För mig är Notch inte längre en person att se upp till. Jag borde egentligen inte vara förvånad. Som han själv skrev i sitt avskedsbrev: I don’t want to be a symbol.

Nu förstår jag varför.